Kan man komma någon vart i livet utan motgångar? Utan att kämpa och utan att misslyckas. Att stå på mina egna ben utan någon suport från något håll har jag nu gjort i snart 17 månader. Har vandrat i motvind utan någon som puttar på i ryggen och fått höra hur jag inte kommer att klara ditt och datt... Det är de kommetarer som får en att kämpa ännu hårdare, att vilja ännu mer. Att höra hur andra har lyckas jobba sig upp till vad de verkligen strävade mot är så inspererande. Har träffat så många intressanta människor under mina 17 månader hemmifrån. Lyssna på livs historier. Att höra hur den där lilla killen från afrikas gator drömde om cricket och är nu Nya Zeelands cricet coach, och lever ett lyxliv med pengar som flödar över och får allt man pekar på. Att hör hur han har kämpat och hur han vill hjälpa andra är så sjukt inspererande. Eller att sitta där på gymgolvet och prata med en instruktor och få höra hur han har kämpat med att tappa vikt och ser nu ut som värsta hunken ca 50 kg lättare.

Alla strävar mot något, kanske är det att ha en hund, en familj, resa jorden runt, hjälpa afrikas barn eller kämpar för att kunna ha en god natts sömn. Ingenting är för litet, eller för stort. Drömmar är det viktigaste vi har, och så läge man strävar  att uppfylla dem så ka man inte misslyckas, man kaske inte når hela vägen fram, men är det ett måste? Eller är vägen dit, drömmandet, det viktigaste?

Kan man komma någon vart i livet utan motgångar? Utan att kämpa och utan att misslyckas. Att stå på mina egna ben utan någon support från något håll har jag nu gjort i några månader. Har vandrat i motvind utan någon som puttar på i ryggen och fått höra hur jag inte kommer att klara ditt och datt... Det är de kommetarer som får en att kämpa ännu hårdare, att vilja ännu mer. Att höra hur andra har lyckas jobba sig upp till vad de verkligen strävade mot är ännu ännu mer inspererande. Har träffat så många intressanta människor under mina 17 månader hemmifrån. Lyssna på livs historier. Att höra hur den där lilla killen från afrikas gator drömde om cricket och är nu Nya Zeelands cricet coach, och lever ett lyxliv med pengar som flödar över och får allt han pekar på. Att höra hur han har kämpat och hur han vill hjälpa andra är så sjukt inspererande. Eller att sitta där på gymgolvet och prata med en instruktor och få höra hur han har kämpat med att tappa vikt och ser nu ut som värsta hunken ca 50 kg lättare.

Alla strävar mot något, kanske är det att ha en hund, en familj, resa jorden runt, hjälpa afrikas barn eller kämpar för att kunna ha en god natts sömn. Ingenting är för litet, eller för stort. Drömmar är det viktigaste vi har, och så läge man strävar  att uppfylla dem så kan man inte misslyckas, man kaske inte når hela vägen fram, men är det ett måste? Eller är vägen dit, drömmandet, det viktigaste?...